Förra veckan var den sista som lärare i skolan i Ulba, så nu är vi helt klara med det.... Både ganska skönt och lite trist. Efter att ibland ha tänkt att vi knappt gör någon insats kändes det underbart med det känslosamma avsked som vi ändå fick!

I torsdags hade jag sista lektionen med 9an och fick höra ett fint tacktal, sen blev det gruppkram och gruppbild! 

I fredags hade jag först sista lektionen med 3an. Jag hade planerat för att låta de gemensamt fylla ett A3 med teckningar, namn och hälsningar vilket gick sådär... Kaos utbröt pch alla började bråka. Det slutade med att jag delade ut ett A4 till varje elev och fick därmed 19 fina teckningar (alltså verkligen fina, barnen är jätteduktiga på att måla) och hälsningar att ta med mig som minne hem till Sverige. Så tillslut blev det bra i alla fall! Vi avslutade lektionen med lite dans, jag gav varje elev en godis och en liten svensk tårtflagga och sedan tog vi en gruppbild. Efter det var det rast och på vägen ut gav varje elev mig en hejdåkram. Trean är den klass jag har lärt känna bäst under de här två månaderna och det känns riktigt tråkigt att ha sagt hejdå till dessa underbara barn!


I slutet av skoldagen hade jag sista lektionen med femte klass. Där hjälpte jag till att tillverka godispåsar till deras kommande temafest och under hela lektionen kom olika elever fram till mig med små söta brev och teckningar som de gav mig. I slutet blev det även där gruppbild, gruppkram och massor av hejdåkramar. 


Under dagen fick vi även en liten träpapegoja från engelskaläraren som minne att ta med till hem och tog bild med henne. Vi bor även granne med tredjeklassläraren så senare under kvällen gav hon mig ett keramikfat och armband som minnessaker. Jag blev verkligen rörd över alla dessa presenter! Jag hade inte så mycket presenter kvar från Sverige, men kunde i alla fall ge lärarna varsin nyckelring! 



Att ha med massa grejer från Sverige (nyckelringar, små kylskåpsälgar, tårtflaggor, dalahäst, DJUNGELVRÅL, handduk, svenska mynt, blågult presentband...) har varit jättebra! Nu när man skulle därifrån fanns det så många personer som man vill lämna någon liten present till.


Kommentera

Publiceras ej